Går in i musiksalen en vanlig onsdag eftermiddag. Där händer något många barn räknar ner tiden för. Får ofta som lärare höra hur många dagar det är kvar till veckans bästa dag – onsdag. Onsdagen är den bästa dagen; för då är det skolkörsdags.
Denna onsdag smiter jag in och kikar på barn som sjunger högt och rör sig till musiken i sången ”This is me”. ”Vad gör du här”, frågar en elev, när jag kommer in i salen och avbryter sig lite i sången. ”Kikar lite vad ni gör på kören”, svarar jag viskande tillbaka. ”Kören känns som fem minuter, fastän det är längre tid vi sjunger. Det är så roligt!”, utbrister flickan och fortsätter sedan att sjunga. Att det är roligt, både ser och känner jag. Glädjen går att ta på rent fysiskt. Det är lätt att en lite extra trött lärare, blir extremt rörd av denna syn.
Detta är ingen kör man kvalar in till. Det är en inkluderande kör, som alla åk 1-9 som vill får vara med i och där alla kan sjunga ”This is me” och vara stolta över sig själva.
- Anna Greinke
Comments