Nu är det dags igen för Öppen Scen!
En chans för all elever åk F -9 och personal att dela med sig av all den begåvning och kreativitet som finns på vår skola.
Mötte en kvinna, vars barn gått på Mikaelskolan hela sin grundskoletid. Kvinnan berättade att hennes barn helt otippat antagit en huvudroll i en uppsättning, som barnets gymnasieskola hade. Barnet gick inte på teater eller liknande privat. Kvinnan sa ”Det var hans tid på Mikaelskolan tror jag, som gjorde att han antog en så stor utmaning och genomförde den.” På Mikaelskolan ger vi barnen chansen att våga det omöjliga.
I Mikaelskolan kan en sjuåring ta mikrofonen och förklara att han ska spela piano, men än så länge bara använder en hand. Sen när han spelat och inte tyckte det gick som han ville; kan han ta mikrofonen igen och säga ”jag vill försöka igen”. Och när han säger det kommer uppmuntran direkt från hela skolan. Sjuåringen spelade fantastiskt första gången, men helt otroligt bra den andra gången. Efter tio år på Mikaelskolan, så vågar du ta en huvudroll i en uppsättning på gymnasiet eller vågar annat kreativt. För en del av Mikaelskolan är verkligen att ge det kreativa plats. Halvklasser i bild och musik, trots att vi redan har små klasser, är en prioritering skolan har. Öppen scen är också en årlig tradition. Rektor Emily var berörd av alla rungande applåder alla fick och jag som filmade uppträdanden, märkte att INGEN buade och dissade någonting.
Det var en tillåtande, snäll, uppmuntrande och öppen atmosfär. Det var inte ett knäpptyst konsertrum och de flesta som stod på scen hade inte behövt mikrofon.
Men det var Mikaelskolanatmosfären; tillåtande, familjär och fylld av kärlek. För er som inte var på plats kan jag berätta att vi fått se: Rubikskub lösas med fötterna,
två syskon spela sina första toner på instrument, en klass spela drama, flera sånggrupper som lett skolan i allsång till tex ”baby baby”, personal som sjungit med elever eller själva, personal som rappat, kören som sjungit och mycket annat. Årskurs tre hade flest bidrag i år.
Mitt i allt högljutt och klämmigt, så stod två tjejer stilla och sjöng den kristna sången ”waymaker”. Och när showen var slut testade en pojke att använda mikrofonen till en mycket mindre publik. Scenen var öppen och många föräldrar skulle nog bli förvånade om de hörde att deras egna barn uppträtt. Varför gör vi som skola detta? Jo, bland annat för vad som händer efter Mikaelskolan, men också för att många under sin tid på Mikaelskolan; ska bli sedda och få pröva sina vingar. Många som kan kämpa med andra skolämnen, kan våga leda allsång för en hel skola. En skola som sjunger med..
