En lärares reflektioner om nationella provet i svenska

Dagen börjar tidigt. Eleverna i årskurs 9 kommer förväntansfulla och taggade till skolan för att läsa olika texter och svara på frågor. Ja, du läste rätt. Läsa och svara på frågor. De är exalterade och vill faktiskt göra sitt bästa även när det kommer till läsförståelse. Detta i en tid när vi ideligen hör rapporter om hur lite ungdomarna läser. Min insikt är att de faktiskt försöker att göra sitt bästa oavsett bakgrund eller svårigheter. 

Som lärare är dessa prov ett kvitto på tre års arbete med läsning och skrivning och det brukar faktiskt gå bättre än vad eleverna tror. Kanske handlar det om att eleverna faktiskt fokuserar och att de gör sitt bästa. 

Temat i år är frihet och ansvar, ett passande tema för ungdomar som om mindre än ett år börjar gymnasiet. Ett stadie som olikt högstadiet kräver att de inser att de har frihet och att de har ansvar. Ingen kommer att tjata på dem att lämna in den där novellen som skulle vara inne i fredags för två veckor sedan, eller plugga till den där muntliga redovisningen i retorik eller välja den där dikten som ska analyseras på lektionen. Det är ungdomarnas ansvar och de kommer klara av det ansvaret fint. 

Kristoffer Moldeus